Amanda

Nu är vi hos vilya. Mamma saknar dig min

Nu är vi hos vilya. Mamma saknar dig min lilla prinsessa! Det har blivit så fint här nu, hela kyrkogården lever. Man hör fåglarna sjunga och allt är grönt. Vilya har en änglakompis här bredvid sig, en liten flicka som för 20 år sedan föddes och blev en ängel. Jag hoppas att hon tar hand om min vilya! Det är ganska fantastiskt att hon ligger här så nära, jag har letat efter andra små barn här som kan hålla min dotter sällskap här men hon är den enda jag hittills hittat. Jag blir så förbannad när jag förstår att vissa som har barn inte uppskattar det och lämnar bort dem titt som tätt. Som inte vill vara med sin nyfödda skatt. Om jag skulle ha vilya skulle jag inte vika en sekund ifrån hennes sida. Jag skulle alltid vara där, hos min dotter det finaste och mest underbara i världen. Någon gång måste man ju lämna bort men de som gör det ofta och väldigt tidigt kan jag inte förstå mig på? Varför gör man så! Man har ju precis fått det vackraste i världen, behöver man någonting annat?

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply