Amanda

ahaa

något seg, något fundersam…

fan då var denna helgen slut… igår var vi runt lite ett tag på sturehof iallafall och avslutade på white, konstig kväll… alla tappade bort varandra, träffade många roliga människor, och såg endel saker man inte vill se…

fyfan säger jag för otrohet och vad fan gör man när man ser sin nära väns partner gå hem med någon annan… fy och blä för sådant…

tjejer kan också vara svin… endel är fan svinigare än andra och killar kan vara riktiga svin…

därför är det bra att vara ensam, slippa alla jävla svinerier…

ändå sitter man och kollar sina vänner med förhållande och barns bilder på facebook, och drömmer om att det någon stans där ute skulle finnas en normal människa ha ha, som man själv kan vara normal med ja, snurrigt detta…

jo men det är ju så, man tror, eller rättare sagt inbillar sig att man har det där när man är där, skulle ju egentligen ha gift mig nu i mars men så sker saker och det blir som det blir, ja även om detta var någonting ständigt, så inbillar man sig hela tiden att det ska bli bättre… ja, jo jag vet att jag svammlar nu… men de som känner mig vet vad fan jag yrar om…

men så finns det ju de där lyckliga, de som faktiskt har det bra tillsammans och dit förs mina tankar just nu, det vill jag ha… men jag tror att det är långt dit, och det är ändå ganska bra, det ger mig själv tid att utvecklas, bli en starkare person, mer självständig, för efter 7½ år av dåligt förhållande så blir man ganska nedbryten som person, men jag är på väg… och det är ju bra iallafall… upp upp upp

ja, detta blev ett långt söndagsbabbel…

nu skall jag ta en liten promenad med mor, syns och hörs!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *