Lista aldrig/alltid

Lista aldrig/alltid

Vad skulle du aldrig…

  • Äta? Hund, eller något annat sällskapsdjur.
  • Dricka? vodka med fanta exotic… minnen =S
  • Skoja om? övergrepp mot barn, barn generellt.
  • Vilja uppleva? att se Ava skadad eller sårad.
  • Kunna arbeta med? Jag skulle nog kunna arbeta med det mesta. jag tror dock inte att jag skulle trivas så bra på ett understimulerande jobb, jag behöver mycket att göra och uppgifter att lösa.
  • Säga nej till? En resa!
  • Googla? Jag googlar nog det mesta, ha ha
  • Blogga om? Väldigt privata saker. jag delar det mesta, men jag har också endel hemlisar för er!
 
 

Vad hittar man alltid/ofta…

  • På ditt skrivbord? en kaffekopp och post-itlappar… överallt!
  • Under din säng? leksaker…
  • I din jackficka? 4 hål…
  • Bakom din kylskåpsdörr? redbull och jordgubbar
  • Vid sidan av ditt handfat? loelles oljor, Solution By Victus produkter
  • i din väska? leksaker, “vackra” stenar, mobil, nycklar, plånbok
  • Framför näsan på dig? Ava?
  • I dina tankar? Det måste bli Ava, robin och resor som flyger omkring i mitt huvud just nu.

Vi ska försöka skaffa barn- på naturlig väg

Vi ska försöka skaffa barn- på naturlig väg

Efter resan till Thailand är det dags… Någonting som vi tänkt fram och tillbaka på och planerat under lång tid.

Men vi känner att vi är redo nu.

Vi ska försöka en gång att få ett barn på naturlig väg.

Min högsta önskan är ju att kunna bära ett barn, vara gravid.

Vägen dit kommer vara svår.

Det kanske inte går…

Men vi ska försöka.

Så efter att vi kommer tillbaka till Sverige ska vi boka en ny läkartid, ta ut min P-stav och gå igenom saker- ännu en gång…

Jag kommer få lite insatser från tidig graviditet har dem lovat mig. Progesteron till att börja med.

Jag ska även försöka mig på att få et cerklage, en gång till… 

De har ju nekat mig det… men nu när man säger att det är allvar, att vi tänker försöka så kanske de ändrar sig.

Att bli gravida är ju någonting de egentligen avråder från. 

Min kropp kommer antagligen, med största sannolikhet att vilja föda igen i vecka 23, som de två gångerna innan.

Jag kommer med största sannolikhet att behöva många veckor på sjukhus… 

Men vi är redo…

Jag är redo!

På nått vis ska vi få en liten bebis, ett syskon till Ava… 

Vi prövar såhär först och går inte det så finns det andra sätt.

Nästa steg blir att försöka med surrogatmamma.

Men eftersom jag så gärna vill vara gravid och det finns en chans att det kan gå bra plus att det är otroligt dyrt med surrogat så prövar vi det naturliga först…

I natt drömde jag till och med om att jag hade en liten i magen som sparkade där inne.

Ava är också så otroligt redo för ett syskon.  

Det kommer dock bli en tuff tid för alla i familjen och mycket förberedelser för alla om hur graviditeten kommer bli. 

Men det ska gå bra! 

lördag på yxlan

Igår tog vi en tur ut till vårt landställe för att titta till det lite.

Viktigt att göra det då och då när det kommit så mycket snö!

Det va verkligen supermysigt!

Det är otroligt vackert vid vattnet.

Nu längtar vi till våren.

Efter Thailand har vi en massa saker att ta tag i…

Vi ska byta tak, måla om och installera en värmepump…

Lite jobb, men så mysigt.

Vi tog lite bilder på vår brygga… gud så jag ser fram mot sommarkvällar här, med fiske och mys!

Inför skadestånd till föräldrar till utsatta barn

I mitt jobb möter jag föräldrar som fått erfara en av det värsta sakerna som en förälder kan tvingas gå igenom.

Att någon har skadat deras barn på de mest vidriga vis.

Inte bara barnet genomgår en enorm kris, utan även föräldern som oftast inte kan jobba, behöver vara ledig för polisförhör, psykologtider, läkartider och som också upplever ett fruktansvärt lidande!

De flesta föräldrar som har ett barn som blivit utsatt får PTSD, (posttraumatisk stress)

Det är en förälders värsta mardröm, att ens barn utsätts för våld eller sexuella övergrepp.

och många föräldrar tvingas leva i denna mardröm, och många gånger för denna mardröm med sig ekonomiska förluster och lidande i många år framåt.

Det viktigaste i ett barns läkande är starka föräldrar som orkar finnas där för sina barn.

Som orkar kämpa och därför är det viktigt med bra och rätt stöd till föräldern.

Det som också skulle vara hjälpande är ett erkännande av förälderns lidande, ett skadestånd från den som utsatt barnet och tillämpat både barnet och föräldern både psykiskt och fysiskt lidande!

Barnens lidande är självklart störst, men man kan inte frånse lidandet som orsakas en förälder till ett utsatt barn.

Expressen

Expressen ringde här om dagen när de snubblat in på min blogg.
Jag tycker att det är bra att detta uppmärksammas. Allt för många delar mina upplevelser av en vård som sviker!
Jag hoppas att fler vågar lita på sin egen magkänsla och får veta att läkarna inte kan göra en bedömning över telefon!

Läs artikeln i expressen här
Amanda, 30, uppmaning efter dotterns tragiska död

Vilya, min dotter som bor i himlen

Jag har fått många frågor om Vilya efter mitt inlägg inlägg från hennes födelsedag på graven.

Många som följt mig ett tag känner vid det här laget till vår historia, hur hon föddes, hennes och vår tid på neonatalen och hur hon dog.

Jag orkar inte skriva om allt igen, och att berätta fler gånger känns tufft i hjärtat.

Att förlora henne är och kommer alltid vara min största sorg i livet.

Men att skriva om henne har samtidigt varit min terapi.

Terapi är någonting jag aldrig fått heller.

och min största önskan är att någon som hamnar i den situationen skulle få ha det skyddsnätet och få den vård och omsorg som vi aldrig fick.

Direkt efter hennes död gick jag till en psykolog som jag fått från vårdcentralen.

Mycket för att också få vara sjukskriven.

Men denna psykolog skadade mig så otroligt mycket.

hon vägrade att skriva ett sjukintyg med motiveringen att om jag orkar sminka mig för att gå på hennes möte så orkade jag även jobba.

och det värsta hon sa till mig va att “sorgen är ett tåg, det är dags att hoppa av det tåget nu Amanda”

Då hade det gått drygt 1 månad sedan Vilya somnade i min famn.

Jag har skrivit mer utförligt om Vilya.

kolla in de blogginläggen om ni vill veta mer.

Vilya- hur hon föddes

Vilya- tiden på neonatalen

Vilya- så dog vår dotter

Det är först nu egentligen, 8 år senare som det inte skär i hjärtat… det blöder inte längre…. det är bara ont!

SEXUELL KRÄNKNING AV BARN KAN VARA LAGLIGT: DESSA BILDER BÖR DU INTE POSTA I SOCIALA MEDIER

SEXUELL KRÄNKNING AV BARN KAN VARA LAGLIGT: DESSA BILDER BÖR DU INTE POSTA I SOCIALA MEDIER

Det sprids bilder på barn i sexuella sammanhang som inte klassas om olagliga. Detta är en problematik som är okänd för de flesta, men som berör oss alla.

Ett exempel är en film som lagts upp på YouTube på en flicka som badar badkar i hemmamiljö. Filmen i sig är varken olaglig eller ovanlig, men när kommentarsfältet fylls med grova sexuella fantasier om flickan utsätts hon för sexuella kränkningar. Vardagsbilder och filmer kan idag lätt missbrukas och när det sker har barnet som utsätts ett mycket svagt skydd av svensk lagstiftning.

POLISER OCH ÅKLAGARE GÖR OLIKA BEDÖMNINGAR AV GRÅZONSBILDER

Åklagare och polis kan bedöma bilder helt olika. Bilder som till synes visar oskyldiga nakna barn på en strand kan användas i sexuella syften. Dessa är fortfarande lagliga och kan i de flesta fall inte klassas som barnpornografi enligt lagen. Även om bilden finns på en webbsida med tydlig sexuell kontext och bilderna runt omkring är pornografiska, bilden får rubriken ”sexy 8 y.o.” bedömer bara hälften av de tillfrågade åklagarna och en tredjedel av poliserna bilden som barnpornografi.

– Det är inte rättssäkert. Skyddet för barnets rättigheter mot sexuell exploatering behöver stärkas upp. Även om materialet inte anses olagligt idag, så är det alltid en kränkning att objektifiera och sexualisera ett barn. Barnet har rätt till sin integritet, säger Isabella Kim, barnrättsjurist.

BILDER FRÅN NUDISTSAMMANHANG KAN ERBJUDAS I TUSENTAL

Mellan 2016 och 2017 tog ECPAT Hotline emot 391 tips på bilder och filmer i gråzonen. Majoriteten visade barn i naturist- och nudistsammanhang. Nästan 50% av de 34 webbsidorna som granskades i rapporten innehöll bildserier på barn, de flesta var förpubertala flickor. 20% av sidorna hade ett kommersiellt syfte där besökaren mot betalning kunde få tillgång till fler bilder och ibland medlemskap.

HÖGUPPLÖSTA BILDER ZOOMAS IN OCH BESKÄRS

Bilderna och filmerna marknadsförs ofta som högupplösta så att köparen ska veta att det går att zooma in och beskära efter egen preferens. Sidorna kunde ofta erbjuda hundratals och ibland tusentals bilder, dessa säljs men kan sällan eller aldrig uppnå lagstiftningens kriterier för barnpornografibrott.

LÄGG INTE UPP BILDER PÅ NAKNA BARN I SOCIALA MEDIER

Därför uppmanas föräldrar och andra vuxna att tänka en extra gång innan de postar bilder på nakna barn i sociala medier eller på andra ställen på nätet. Bilderna kan komma att missbrukas av någon annan och användas i sexuella syften. Barnet har sällan själv valt att bli fotograferad eller publicerad och bilderna kan spridas och delas i det oändliga, något som kan påverka barnet i en lång tid framöver.

Ecpat har kommit med en ny rapport som tar upp detta.

pain

As all these mornings turn

Into brand new days
Everything still hurts
You’re so far away
I would dig a hole
Through the earth and crawl
To get to you
To get to you

Wicked dreams they come
When I sleep alone
So I stay awake
Thinking oh oh oh
How I miss her so
How long must I wait?
I need you, need you
I need you
I need you, need you
I need you

Vilyas Födelsedag på graven

Igår för 8 år sedan vid den här tiden låg jag i vår soffa på brahegatan och hade så ont i magen!

Jag kände Vilya böka och sparka upp mot mitt högra revben och visste inte alls vad som höll på att hända.

Jag ringde förlossningen på Danderyds sjukhus men de sa att det är helt normalt att ha lite ont…
Men det gör inte “lite” ont sa jag…
“Ta alvedon och gå och lägg dig” fick jag som svar.

Jag litade på dem…
Som förstagångsmamma vet man ju inte alls hur det ska kännas.
Jag tänkte att jag överdrev, va svag i sinnet och att fan såhär känner alla… Varför är jag så känslig för…

För 8 år sedan låg jag i soffan med Vilya i min mage… Jag älskade henne så innerligt, planerade vår framtid tillsammans… I vårt rum stod hennes vackra stokkesäng bäddad och klar med våra nyinköpta bebiskläder och nallar i… Nappar och flaskor hon skulle använda när hon va ute…
Jag hade nyligen passerat vecka 24…
Och hade lång väg kvar….

Jag ringde förlossningen ytterligare 2 gånger på natten då värkarna bara blev starkare, men de avvisade mig bara och jag fick det samma som svar…
“Man kan ha ont då man är gravid, ta alvedon och försök sova”

Den sista gången jag ringde så grät jag…

Men de sa kallt att ”man kan ha lite ont som gravid-

”du är bara i vecka 24, och kroppen växer”

Om de bara hade lyssnat på mig från början, hur skulle livet sett ut då…

När jag sen kom till förlossningen, I dag för 8 år sedan… så va jag öppen 9,5 cm och hon va på väg ut i hinnblåsan.

Livet skulle kanske sett annorlunda ut.

Men nu är det som det är!

och i dag fyller vår ängel 8 år!

idag har jag varit mamma i 8 år!

Det är ofattbart att tiden gått så snabbt.

ibland känns det som att det va igår.

Jag fick iallafall 10 dagar med dig Vilya.

De dagarna är så värdefulla!

Jag älskar dig!

Idag har vi varit på graven och firat hennes födelsedag.

Vi köpte rosa ballonger och en ny söt nalle som Ava valde.

Blommor och många gravljus.

Vi brukar försöka hitta en liten söt tårta att sätta på graven.

Men idag köpte vi 4 små semlor och alla i vår lilla familj fick en varsin.

Vi åt semlorna och sjöng vid graven.

Så himla fint.

Det har faktiskt varit en fin dag idag.

Men du är alltid saknad Vilya!

Vilyas födelsedag på söndag… saknaden!

Februari…

Den tuffaste månaden för mig, ja, Februari och mars är båda tunga!

Det börjar närma sig slutet av februari.

Känslorna kryper allt mer på.

tränger sig djupare in.

Minnena…

Saknaden…

Det är fan så jävla orättvist att hon inte fick stanna hos oss…

ibland kommer de där känslorna, ilskan, förtvivlan….

VARFÖR!!!!!

VARFÖR är hon död!!!!!

VARFÖR JUST HON, MIN ÄLSKADE DOTTER!!!

25 Februari är hennes födelsedag…

Jag håller på att planera hur vi ska fira henne.

8 år, tänk att min flicka fyller 8 år…

Det känns som om det vore igår.

Tänk att jag egentligen skulle planera hennes 8 årskalas tillsammans med henne…

Vem ska man bjuda, vilken tårta vill hon ha, vilket tema…

Men nu sitter jag och planerar vilka blommor jag ska lägga på hennes grav, jag vill ha några fina ballonger och massa ljus vid hennes sten.

Egentligen vill jag ha ett stort kalas på kyrkogården, men det känns inte som att det är så många som skulle vara intresserade av att komma…

Det gör mest ont…

För mig finns hon alltid här, hon är alltid mitt första barn, min dotter.

Lika verklig och närvarande som allt annat, men på ett annat sätt.

Men det ser inte omvärlden…

Jag vet att ingen menar illa, men men det gör ändå ont när hon inte räknas med…

Jag saknar dig så mycket Vilya.

Gud så jag önskar att du va här!