Imorgon kommer domen

Jag är så otroligt nervös just nu.

I morgon kommer domen, det som jag har väntat på i hela mitt liv.
Jag kanske kommer få min upprättelse.

Men framför allt.
Den här domen kan ge så mycket till min lillasyster.

Det är det absolut viktigaste…
Även om jag också har en önskan, en stark önskan om att bli trodd.

Hon kan få det som jag saknat i hela mitt liv. Som hon förtjänar.

Ingen förtjänar att bli ifrågasatt.
Tvivlad på.

Även om de viktigaste runt om kring mig alltid trott mig, vetat att det är sant. Att han har gjort det, så har han aldrig fått en dom, han har friats. Och utan det så har det i mångas ögon aldrig hänt.

Men det har hänt, oavsett dom eller inte.
Han har gjort det här…

I morgon kommer domen.

Jag mår illa över tanken att han kanske får rätt igen.

Om han blir dömd kommer jag få ett skadestånd.

Jag vet redan vad jag ska göra med iallafall en del av det.

Jag kommer skriva mer om det senare.
Men min tanke är att ge fler chansen till upprättelse.
För det ÄR bara mellan 2-15 % av alla anmälningar om sexualbrott mot barn (beroende vart i landet) som leder till en fällande dom.

Det finns så många glömda barn.

Snälla låt oss få vår upprättelse!!!

IMG_8799.JPG

IMG_8800.JPG